Snömannens gåta

Jag har rotat på vinden och hittat min Berättelsebok, med historier jag skrev i mellanstadiet. Min produktion på den tiden bestod till påfallande stor del av lillgammal science fiction. Det här alstret (i oredigerat skick) handlar om snömannen, och är mycket spännande än idag.

Harold var just nu en mycket upptagen person. Han jobbade för ett forsknings team vars uppgift var att ta reda på information till den grupp bergsbestigare och zoologer som senare skulle bege sig till Himalaya för att leta rätt på snömannen, eller Yetin som är det vanligaste namnet i asien.

Harold var chef för den avdelning som hade som uppgift att ta flygfoton över området. Till en början hade arbetet varit mycket påfrestande med eviga granskningar av flimmrande skärmar. Hans största upptäckt hade inträffat för ungefär en vecka sedan då han på en bild upptäckt en suddig skuggvarelse vid en grott öpning. Just nu var han faktiskt ledig och satt och läste en avhandling i ämnet. Harold stirrade med förundring på texten och eftersom han kände sig ensam i den tomma salen började han läsa högt. Det han läste var en doktors avhandling som hette samlade fakta ur Yetins historia.

Redan på 200-talet hade Yetin blivit omnämnd i den Indiska dikten Raymanen. Harold blev förvånad över hur tidigt Yetin blivit omnämnd och ännu mer förvånad blev han när han läste att Yetin inte blivit känd i väst förrän 1832 då BH Hodgson berättade att hans infödda bärare flytt undan en demon. Hodgson själv trodde att det var en orangutang. Nästa stora upptäckt skedde inte förrän i början av 1900-talet då en bergsbestigare vid namn Don Wiliams i sin kikare sett en mörk och hårig gestalt klättra vid bergets sida. Platsen Wiliams gjorde upptäckten på hade länge kallats den stora apans plats. Trots att klimatet är för kallt för att en människo apa ska kunna leva där.

Harold fann inte så mycket mer av värde och lade det hela åt sidan. I Harolds arbete hade det nu skett vissa förändringar. Man hade satt in små robottsonders i arbetet som skulle kunna ta bilder i grottor. Redan på den andra dagen hände något mycket märkligt. En sonder hade försvunnit från kontrollen och kunde inte hittas. Sondern förblev försvunnen men på en monitor hade det kommit upp en bild på 1000-tals människo liknande skellet. Studerade man bilden märktes det att skelleten fanns i 3 olika storlekar. Bilden väckte stor disskusion. Var den äkta? Ett skämt? Eller falsk?

Jakten på snömannen lades ner men 10 000 år senare då stora delar av Himalaya smältit ner upptäcktes Yetins gravkammare som skulle visa sig innehålla 100 000 tals fler ben än Harold fick se. Snömännens död förblev oupklarad tills samma oförklarliga död drabbade mänskligheten.