Tummen upp befinner sig ju som bekant ständigt i händelsernas centrum. Vid ett tiden idag var detta centrum beläget i Svenska Akademiens lokaler vid Stortorget. Iförd trenchcoat, baskermössa och med Moleskin-blocket i högsta hugg var jag på plats för att bevaka händelsen. För den som likt undertecknad tycker om att "titta på folk" fanns där mycket att hämta. Det var gott om gubbar med roliga skägg och stiliga, kulturella kvinnor.

Som tidigare berättats här på bloggen så lägger den ständige sekreteraren stor vikt vid valet av slips när pristagaren ska presenteras. På grund av alla kameror, trängsel och mikrofoner kunde jag dock inte se vilken färgkombination han valt den här gången. Däremot stod jag alldeles bredvid Gert Fylking. Precis som jag så hoppades han på Tranströmer. (Min relation till dennes dikter är visserligen ganska ytlig, men jag hade ändå satsat en slant på ladbrokes.com. Det är alltid roligast att heja på Sverige!).

Angående Doris Lessing: Det var naturligtvis ett glädjande besked, även om Akademien var lite väl sent ute. Redan år 2002 lyfte jag fram hennes författarskap i en djupgående B-uppsats. Det är inte omöjligt att de aderton haft den i åtanke när de nu äntligen omvärderat sin syn på Lessings prosa. (Nej, nu känns det som jag att jag måste lägga av. God natt, kära läsare!)