På senare tid har jag funderat på att lägga ned bloggen för att istället fokusera all min kraft och energi på att leda en brevkurs med temat Den marxistiska romanen.

Efter att ha hört mig för bland vänner och bekanta har jag dock fått reda på att intresset för en sådan kurs är ganska svalt. Jag väljer därför istället att, ytterst motvillig, presentera valda delar av kursen här på bloggen.

I den första delen av kursen ska vi tillsammans titta närmare på Fjodor Gladkovs banbrytande verk Cement från tidigt 1920-tal. Som titeln antyder så kretsar romanen kring det alltid lika fantasieggande ämnet cementproduktion. Titeln har dock även en symbolisk dimension. Ett centralt tema är hur protagonisternas kommunistiska övertygelse och det socialistiska samhället stärks, d vs cementeras.

När krigshjälten Gleb Chumalov efter inbördeskriget återvänder till sin barndomsstad är det mycket som har förändrats. Hans älskade gamla cementfabrik ligger i ruiner och hans andra kärlek Dasha är numera en frigjord kvinna som är mer intresserad av konstruktivt partiarbete än sentimental romantik. Trots att alla tar honom för en hopplös drömmare så är Gleb fast besluten att restaurera och återinviga fabriken. Detta för honom in i en serie äventyr som får Uno Kronkvists tillvaro på Freja att verka långrandig. Bland annat får han reda på att Dasha haft en affär med den borgerliga ingenjören Kleist som såg till att Gleb hamnade i fångenskap hos de Vita under kriget. Dasha ångrade dock snabbt sitt handlande och sökte botgöra detta genom att arbeta för de Röda partisanerna under resten av kriget. I ett annat rafflande kapitel i slutet av boken upptäcker Gleb att partifunktionärerna Badin och Shramm missbrukar sina privilegier. De har skaffat sig extra vete och vodkaransoner samt hållit privata fester på partikontoret. Shramm försöker dessutom hindra att cementfabriken återinvigs. Gleb får emellertid tillstånd från industridepartementet att återuppta produktionen dessutom kommer en partikommision till staden och rensar ut alla koruppta element. Slutet gott, allting gott!

Instuderingsuppgifter:

1. Enligt Friedrich Engels ska den socialistiska realismen ge en sanningsenlig reproduktion av typiska karaktärer under typiska omständigheter. Hur märks detta i Cement? Har Gladkov lyckats med sin uppgift?

2. Den ryske folkloristen Vladimir Propp skrev 1928 det banbrytande verket Sagans morfologi. Där hävdar han att de ryska folksagorna kan förstås utifrån ett begränsat antal funktioner. Den följd i vilken de uppträder är alltid identisk, och alla sagor av en viss typ är identiska vad gäller strukturen. Finns det liknande funktioner inom den socialistiska realismen? Varför eller varför inte?

Tyckte du om Cement och är sugen på att läsa mer? I sådana fall kan jag även rekommendera Hur stålet härdades av Nikolaj Ostrovskij och Serafmovitj Järnströmmen.