Reflektion nr 1
Tummen upp har hittat ett fel i den dialektiska materialismen. Enligt teorin om tes, antites, syntes (som utvecklats av bl a Slavoj Žižek till att gälla även populärkultur) borde Sting ha blivit "inne" igen redan i september år 2002. Men trots hans sammarbeten med de mest respekterade studiomusikerna, och ivriga experiment med skrattyoga och örtte så fanns, enligt konjunkturinstitutet, inga tendenser till en sådan utveckling.
(Inte desto mindre så diggar jag karln skarpt. Kom ihåg vad Kay Pollak brukar säga: "Det är bara döda fiskar...". Undertecknad nynnar ofta på den härliga "Fields of Gold" med påhittad text (och antagligen också melodi). Triple & Touchs cover av "Englishman in New York" i senaste På spåret gick inte heller av för hackor.)
Reflektion nr 2
Efter idogt gnuggande av de små grå så har jag kommit fram till att svenska språket har ytterliggare en homonym mer än vad jag förut trodde var möjligt. Synoptikern (där man kan få nya bågar) stavas på pricken lika dant som Synoptikern (antingen Matteus, Markus eller Lukas).
En jul med korsord hemma hos mor&far har satt sina spår.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Hej Fomka! Nu har jag också en blogg. Du får in och spana där när andan faller på. När jag kommer tillbaka till Lund så ska jag börja lägga upp aktuella bilder där också. Ha det fint. När åker du?
Post a Comment