Hotet från underjorden

Mitt avlopp krånglar igen. För att bearbeta problemet i mitt inre så har jag börjat skriva Science Fiction. Här nedan följer ett utdrag. Obs! Berättelsen innehåller sk hypertext och är därför modern.

Mänskligheten hade länge varit upptagen med frågan om varifrån det stora Hotet kom. En del menade att faran låg i kärnvapnen, andra att det kom ifrån den yttre rymden. Åter andra oroade sig för att miljöförstöringen eller millenniebuggen skulle orsaka mänsklighetens undergång. En skammens rodnad spred sig dock över deras ansiktet när de alldeles för sent insåg det verkliga Hotet.

Badrummet, denna yttersta symbol för hygienismens tidevarv. Denna oumbärliga, men ack så sårbara nyckelplats i den moderna människans vardag. På den plats där hon kände sig som tryggast. Det var där de slog till först. Och Hotet kom ifrån underjorden.

Så som så ofta är fallet genom historiens gång så var det den enkla, oskuldsfulla människan som drabbades först och värst. Herr T förde en undanskymd tillvaro i ett av de stora bostadskomplexen utanför staden L. Utan att avvika från mängden levde han i en enkel modulbostad med kollektiv matlagningscentral. Han besvärade sällan de andra hyresgästerna eller Stiftelsen som förvaltade hans leverne. Plikttroget skötte han sina studier vid Akademien och utförde även enklare arbetsuppgifter i dess tjänst.

I den mån som det vid månadens slut blivit några krediter över lade han dem på att förgylla sin boendemiljö. Med ögonen gnistrande av glädje kom han en dag hem med en ny badrumsmatta i röd och vit teddy som han strävsamt sparat ihop till. Med samma glädje placerade han även sina bästa seriemagasin och tidskrifter i badrummet så att besökare kunde läsa dem. Allt detta som han byggt upp skulle dock snart slås i spillror.

Attacken var snabb, skoningslös och effektiv. Under loppet av en natt hade Herr T:s badrum förvandlats till ett inferno av gammalt hår, bajs och smutsigt vatten. Den nya badrumsmattan i röd och vit teddy hade färgats brun. Seriemagasinen och tidskrifterna var oläsbara.

Ett hygieniskt liv var inte längre möjligt för Herr T. Han sökte därför desperat hjälp ifrån Stiftelsen. Dess funktionärer var dock svåra att få tag på och när han träffade på dem svarade de undfallande som om de sökte dölja något. Kanske, tänkte han, var det utav välvilja. De vill väl skona mig ifrån den nakna sanningen. Han började dock misstänka att funktionärerna hade annat än rent mjöl i påsen. Kanske samarbetade de med Hotet från underjorden? Hur som helst. Om något skulle göras var han tvungen att ta saken i egna händer